Att göra en företagsvärdering

Är du på väg att göra ett köp av ett bolag eller funderar du kanske på att investera i ett? Kanske äger du redan ett bolag och vill ansöka om ett banklån för att kunna utvecklas och växa på marknaden? Då kan en företagsvärdering vara precis vad du behöver för att ta det slutliga beslutet. Läs vidare och lär dig grunderna i företagsvärdering och hur du bär dig åt för att få ett företag värderat.

Vad är en företagsvärdering?

företagsvärderingFöretagsvärdering går ut på att man så noggrant och precist som möjligt gör en utvärdering  av ett företag för att kunna uppskatta dess ekonomiska värde. Enklare förklarat skulle man kunna säga att företagsvärderingen används för att få fram företagets aktuella värde. Anledningen till att man gör en värdering av ett företag kan skilja sig från fall till fall. Oftast är det för att man ska kunna sätta rätt pris på företaget i köp-, försäljnings- och investeringssyfte. En företagsvärdering kan också behövas som underlag när man ska ansöka om banklån. En företagsvärdering kan alltså vara värdefull både för företagsägaren och den potentiella nya ägaren. Den är också viktig för de som är intresserade av att investera i företaget och för banken som vill kunna uppskatta företagets framtida betalningsförmåga. Företagsvärderingen kan ske genom flera olika metoder och den allra vanligaste av dem kallas för kassaflödesvärdering, eller DCF-värdering (DCF står för discounted cash flow).

Värderingsmetodik

Man kan använda sig av många olika typer av modeller för att uppskatta ett företags nutida värde. De olika modellerna består av olika variabler och uppskattar företagets värde på olika sätt. Ett vanligt sätt att värdera ett företag på är med hjälp av en modell som endast använder sig av prognoser av framtida kassaflöden. En annan omtyckt modell värderar företaget genom att titta på historiska nyckeltal. Det finns ingen modell som bevisat är bättre en annan, utan alla uppskattar värdet av ett företag på olika sätt. Inom analytikerbranschen är det tillåtet att göra sina egna tolkningar. Däremot finns det modeller som har visat sig vara mer användbara än andra och dessa brukar ofta rekommenderas av företag som arbetar med analysering av finansiella värderingar.

Värderingsmetoder

Som tidigare nämnt finns det många olika värderingsmetoder att välja på när man ska uppskatta ett företags ekonomiska värde. En del är mer användbara än andra och används därför oftare. Nedan kan du läsa om de allra vanligaste och mest uppskattade metoderna som används av företag runt om i landet varje dag. Självklart finns det många fler varianter men dessa är de tre metoder som visat sig vara lättast att använda när man vill ha noga uträknade resultat. Inom de olika metoderna finns ett ytterligare flertal modeller med sina egna unika uträkningsmetoder. Men dessa är alltså grunderna för de vanligaste värderingsmetoderna.

Avkastningsvärdering

värderingDen förmodligen allra vanligaste och mest använda värderingsmetoden kallas för avkastningsvärdering och värderar företaget med hjälp av olika avkastningskrav utifrån. Exempel på sådana är WACC, CAPM, betavärde och kassaflöde. Genom en avkastningsvärdering gör man alltså en prognos över företagets framtida avkastning. Detta kan också kallas för nuvärdesberäkning. Det finns flera olika former av avkastningsvärdering. De använder sig i princip av samma grundvariabler och har som mål att ta fram en prognos som visar hur företagets ekonomiska framtid kommer att se ut. Skillnaden mellan metoderna är tillvägagångssättet. Alla består de av olika unika steg för att nå fram till resultatet. Den vanligaste formen av avkastningsvärdering är DCF-värdering (kassaflödesvärdering). Enkelt beskrivet så bygger DCF-metoden på att uppskatta och diskontera ett företags framtida kassaflöden till ett nutida värde. Utdelningen kan också räknas ut i en utdelningsmodell (DDM).

  • DCF-modellen fokuserar på det fria kassaflödet och är idag den värderingsmodell som tillämpas mest. För att förklara det enkelt så används denna metod alltså för att få fram ett nuvärde av ett företag genom att bygga upp ett rimligt kassaflöde utifrån givna värden som man sedan diskonterar tillsammans med skulder och tillgångar. I denna modell använder man sig bland annat av Beta som går ut på att man mäter både risk och volatilitet i en aktie. Man använder sig dessutom av CAPM (Capital Asset Pricing Model) för att beräkna och formulera ett avkastningskrav för en stamaktie. I modellen ingår också WACC (Weighted average cost of capital) som är en beräkning som lägger grunden för diskonteringsräntan som ett företag bör använda vid bedömning av investering. På svenska brukar man ofta prata om den genomsnittliga kapitalkostnaden när man pratar om WACC.
  • Utdelningsmodellen DDM (Divided Discount Models) består av flera olika modeller som grundar sig i beräkningar somvärderar om en aktie är rätt prissat. På detta sätt kan man beakta en akties framtida utdelningar. För att underlätta brukar man dela upp värderingen i över-, under- och fullvärderad. Det finns de analytiker som menar på att DDM-modellen är missvisande för att den endast fungerar för säkra aktier som har en höge utdelning. Andra anser att den passar utmärkt för att uppskatta förändringar i ett växande företag.

Jämförande värdering

En jämförande värdering används vanligtvis vid värdering av börsnoterade företag och kan i olika sammanhang också benämnas som multipelvärdering, relativvärdering eller komparativ värdering. Det är mycket vanligt att man använder en jämförande värdering som ett komplement till DCF-värdering. Denna metod går ut på att jämföra ett företag (som man vill värdera) med andra prissatta företag som finns på marknaden. Man kan antingen uppskatta företagets värde genom en marknadsjämförelse eller genom en transaktionsjämförelse. I vissa fall händer det också att man kombinerar de båda metoderna. Den förstnämnda går ut på att jämföra företagens prissättning av aktier medan den sistnämnda värderas utifrån de transaktionspriser som noteras vid överlåtelse. När man utför en jämförande värdering bör man använda sig av sådana bolag som har en så likartad verksamhet som värderingsobjektet som möjligt. Vid en jämförande värdering är det viktigt att beakta skillnader som storlek och företagets inriktning eftersom dessa kan resultera i skillnader när det kommer till nyckeltal.

Substansvärdering

Substansvärdering innebär precis som det låter att man värderar företagets substans. Man granskar både tillgångar och skulder och kommer på så sätt fram till ett nuvarande substansvärde. Denna metod bygger alltså på ett företags balansräkning och är väldigt lik avkastningsvärdering på flera sätt. Till skillnad från avkastningsvärdering så bygger dock substansvärdering på historiska redovisningar och kan därför inte ge en lika noggrann värdering  av ett företags framtida avkastning.  Substansvärdering används ofta av sådana bolag som driver sin verksamhet genom att investera i andra företag, så kallade investmentbolag. Genom en substansvärdering kan till exempel aktieägare uppskatta ett företags värde genom värdet av företagets kapital.

Hur får man tag på en företagsvärdering?

Om du är intresserad av det nuvarande värdet av ett specifikt företag kan du idag enkelt beställa en företagsvärdering via en av många erfarna och kunniga företag som arbetar med att analysera och värdera företag. Allt du behöver för att göra en beställning är företagets namn och organisationsnummer. Du kan beställa en värdering av vilket svenskt aktiebolag eller koncern som helst utan att någon annan får reda på det. Företagsvärderingsbolagen har tystnadsplikt både när det gäller värderingar och kunduppgifter. Informationen i rapporten som du erhåller kan variera beroende på vilket företag som utfört rapporten och vilken värderingsmetod som använts. Det som alla dock har gemensamt är förstås att du får ett noggrant uträknat värde för det aktuella företaget. Dessutom brukar rapporten innehålla alla de beräkningar som gjorts för att värdera företaget. Självklart följer förklaringar på de olika beräkningarna och resultaten med så att du som kund enkelt ska kunna läsa och förstå analysen.